SAF

Onödigt föryngringsexperiment på bekostnad av unika värden

I Göteborg pågår en planerad "föryngringsprocess" av stadens trädbestånd som innebär att ca 650 träd ska fällas och ersättas av unga träd. Fällningsarbetet har just inletts och en rad äldre, stora och stabila träd har redan fällts. Under perioden 2011-2014 har 24 miljoner kronor tillskjutits för arbetet.

Göteborg liksom många städer i Sverige förlorar i stort sett alla sina almar och askar i sjukdomar med snabba förlopp där det inte finns någon bot. När dessa ersätts står de för en betydande förnyelse och föryngring av städernas trädbestånd. Med ytterligare massfällningar av det slag som nu planeras i Göteborg kommer stadens trädbestånd inte bara föryngras och kronvolymerna i staden minskas betydligt. Staden kommer att förlora en resurs som det tagit över 100 år att skapa. Med de planerade ersättningarna från äldre till purunga träd kommer framtida generationer inte kunna njuta av träd med hög ålder som de nuvarande träden ger möjlighet till - med rätt satsning.

Att staden satsar på nya träd är något vi välkomnar. Men att man så lågt värdesätter sitt gamla trädbestånd och inte lägger resurser på att bevara och underhålla dem, är att frånta staden och kommande generationer en kulturell, biologisk och ekonomisk tillgång som inte kan åstadkommas med annat än tid.

Stora träd mångfacetterad biologisk resurs

Det tar decennier för träd att bygga upp stora kronvolymer. Det är fullvuxna träd som ger de effekter som städer idag blir allt mer medvetna om behövs för människor i urban miljö: Dammsamling (fullvuxet lövträd absorberar ca 9 kilo dammpartiklar per år), temperaturutjämning, positiv klimatåpverkan, Co2-absorberande, och inte minst absorbering av vatten (en stor krona kan absorbera 1000 liter/dygn).

Biologisk mångfald kräver ålder

Ett träd behöver en ålder på ca 100 år för att kunna vara en biologisk mångfaldsresurs, dvs kunna gynna många andra arter ovan och under jord. Lind i urban miljö har visat sig i kunna stå för en lika betydande biologisk mångfald i högre åldrar som gammal lind i grönområden.

Unga träds bidrag till den biologiska mångfalden kan inte mäta sig med äldre träd. Att man sätter in nya trädslag ger inte tillnärmelsevis den rikedom av annan flora och fauna som äldre levande träd ger. Forskning visar detta tydligt, medan det inte finns stöd för att införande av några nya arter av ungträd skulle kunna ens mäta sig med det äldre beståndet.

Att ställa några av de äldre kapade stammarna här och var i staden kan inte heller jämföras med den mångfald som de äldre träden ger som levande.

Gamla träd en ekonomisk tillgång

Ett träd som planterats, underhållits och vårdats i 100 år är dessutom en ekonomisk tillgång som kan beräknas till flera hundra tusen kronor per träd. I beräkningarna för fällning, plantering och etablering av den planerade "nya Vasagatan" har en summa på 9 miljoner kronor nämnts. Till detta kommer att träden som står där redan är en investering som går förlorad.

Historia och framtid i dialog

Parklind togs in i staden på 1600-talet i stor omfattning och är en del av stadens kultur och arkitektur. När träden börjar få ålder är de en påminnelse om stadens historia och kulturarv. Vår uppfattning är att förändringar och tvära kast visst kan göras med trädmiljöer, men det bör ske i öppen och konstruktiv dialog mellan medborgare, planerare och beslutsfattare.

Inte bättre förhållanden idag

Staden har i sin beskrivning av fällningsprojektet lagt vikt vid skador på träden på Vasagatan som uppstått under senare decennier, t ex 1960-talets hårda beskärningar, uppgrävningar som stört rotsystemen, sammanpackning som skett i jorden, snöskottning som skadat stammar mm.

Man glömmer att det är i samma förhållanden som man planerar att sätta de nya träden. Man glömmer också att träden som står där idag under sina första 50 år hade växtförhållanden som inte kan göras tillnärmelsevis lika bra idag. På 1800-talets slut hade man öppna, stora växtbäddar med planteringar i en stadsmark som inte hade samma hårdgjorda ytor som idag, som hade naturligare grundvatten- och dagvattenrörelser, frånvaro av markvibrationer från tunga fordon och sprängningar mm.

Vasagatan nutid

Nutid

Vasagatan 1910-tal

Vasagatan 1910-tal

På 1960-70-talen hade man uppfattningar om trädens biologi och stadens bästa som ledde till hårda beskärningar, bl a av lindarna på Vasagatan. Idag har man en tro på att växtbäddar gjorda av stenkross i olika fraktioner som använts i landet i lite drygt 10 år, är bra (skelettjordar). Vad vi kommer att erfara om dessa artificiellt uppbyggda bäddar när de blir 50 år vet vi inte idag, och ingen kan ens gissa vad som sker på 100 år. Vi gör lika många nya experiment med träd idag som gjordes med trädbeskärningarna på 1960- och 70talen.

Vasagatan efter beskärning 2010

Efter beskärning 2010

Vasagatan efter beskärning 1966

Efter beskärning 1966

Risk med värdefulla träd ska mätas, ej gissas

Allén på Vasagatan har i stadens egna policydokument bedömts som kulturhistoriskt och biologiskt värdefull, vilket stöds av Länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets syn på äldre träd och alléer, liksom miljöbalken om biotopskydd på alléer.

Vid misstanke om att värdefulla träd innebär skaderisk för människor ska träden mätas med vetenskapliga metoder. Hållfasthet och risk för grenfall, stambrott mm ska mätas, inte gissas.

Staden har istället använt metoden att genom observationer leta svagheter i träd och att från t ex naturliga håligheter mm gissa sig till grenars och stammars hållfasthet.

Man bör istället mäta stammars hållfasthet och vedens styrka i de svagheter man ser i kronorna. Teknik för att mäta träds belastningsstyrka finns, och bör användas innan beslut fattas om att träden på Vasagatan ska fällas pga instabiliteter. Det går att mäta men inte att gissa sig fram till vad vedens hållfasthet är vid de belastningsmoment som trädet utsätts för på platsen.

Alla äldre träd har mer eller mindre håligheter, inte minst för att de har en beskärningshistoria. Särskilt lind som i vår historia och kultur har beskurits hårt har enastående förmåga att ändå länge kunna bära sina grenar utan risk för grenfall. Samma tålighet visar linden för rotstörningar och sammanpackad jord, vilket är en anledning till att lind i hög ålder kunnat leva i våra städer medan andra trädslag har fått fällas långt tidigare.

År 1100 beskrevs denna lind som 250 år

År 1100 beskrevs denna lind som 250 år

Ihålighet behöver inte innebära instabilitet

Ihålighet behöver inte innebära instabilitet

Lind planterad 1350-1400

Lind planterad 1350-1400


  • Stadens analys av träden som akut fallfärdiga eller inom snar framtid riskfulla bör kompletteras med undersökningar som innebär mätning *
  • Konventionell riskbedömning som används för icke värdefulla träd och som använts här undviker att kvantifiera riskerna och för endast allmänna resonemang kring risk. Stadens äldre träd bör riskbedömas med kvantitativa och mätbara riskmetoder såsom t ex QTRA, Quantitative Tree Risk Assessment.
  • Sedan länge beprövade sätt att markförbättra för befintliga träd bör övervägas som alternativ till fällning
* Se "Basic Aspects of Mechanical Stability of Tree Cross –Sections." Arborist News Feb 2011, pp. 52-54.

3D-tomografi behövs för att mäta veddensitet och böjningsmotstånd, samt för att få en klar uppfattning av eventuell relativ styrkeförlust. Arwillo eller liknande mjukvara för vindbelastning. För mätning av mekanisk stam- och rotstabilitet, Dynatim eller liknande

Fler områden i Göteborg där det fälls och sätts unga träd:

  • Älvsborgsgatan (sjuka almar)
  • Iskällareliden, Toleredsgatan och Sörhallsparken, bakom Sörhallspromenaden
  • Sagolandsvägen i Eriksberg (sjuka askar)
  • Sveaplan
  • Övre Husargatan
  • Hedens parkeringsplats
  • Odinsgatans allé
  • Storängsgatan
  • Trädgårdsföreningen
  • Slottsskogen
  • Kungsparken
  • Näckrosdammen.

Besiktningar och inventeringar

En inventering är en insamling basinformation om ett trädbestånd.

En inspektion eller besiktning är en detaljerad bedömning av ett individuellt träd. Normalt är att man gör en inventering för att bestämma om och vilka träd i ett bestånd som bör besiktigas.

Göteborgs kommun beställde inventeringar av Vasagatans allé 2003 och 2010. Dessa utfördes av Hartill Trädexpert AB och år 2010 års inventering resulterade också i en beskärning.

Inventeringen 2010 resulterade i att fem träd med stubbdyna fälldes, resten beskärdes, bl a för att höja kronorna vid spårvägen.

Inventeringarna som gjordes tidigare angav vilka träd som behövdes återkommande kontroll av. Kommunen valde istället 2011 att undersöka en annan del av allén, ett parti som utgjorde 10% av alléns totala trädantal, dvs 18 träd av 180.

Länkar